Bravo Maud, men du måste stimulera också!

Maud Olofsson uppmanar i Aftonbladet den 27 januari svenska folket att isolera sina hus bättre. Vi applåderar såklart hennes insikt och uppmaning. Men det är lätt att stjälpa över ansvaret på den enskilde, utan att ta sitt politiska ansvar. Naturligtvis måste ett sådant uttalande kopplas till löften om stimulans och andra politiska åtgärder som underlättar för landets husägare att skrida till handling och ta den stora investering det trots allt innebär.

För många hushåll är kostnaden för värme och varmvatten den största utgiftsposten i boendet. Det finns inget som tyder på att den utvecklingen kommer att brytas utan tvärtom. Kostnaden för el har under den senaste 20 åren ökat cirka två procent mer än konsumentpriserna generellt.

Naturligtvis så skall elmarknaden fungera med konkurrens och vara effektiv. Prissättningen borde också utformas med mer rörliga avgifter och mindre fasta så att insatser för att minska användandet av el får större effekt för den enskilde individen.

Men det finns mycket goda skäl till att begränsa energianvändandet och för alla människor inventera sina möjligheter att kunna göra detta. En mycket stor del av energianvändandet går till uppvärmning av bostäder och lokaler. Skaffa dig kunskap om energianvändningen och lägg upp en plan hur du på sikt skall få lägre kostnader och därmed också begränsa utsläppen av växthusgaser.

Ett problem för många är naturligtvis kostnaden för energieffektiviseringen. Även om åtgärder till viss del finansieras av lägre energikostnader borde regering och riksdag se över möjligheten att stimulera samt att underlätta finansiering av energieffektiviseringsåtgärder.

Sverige har ett mål att minska energianvändningen och det har uttryckts enligt följande. ”Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenhet i bostäder och lokaler minskar. Minskningen bör vara 20 procent till 2020 och 50 procent till 2050 i förhållande till användningen 1995. Till 2020 skall beroendet av fossila bränslen vara brutet samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt.”

Maud Olofsson, uppmuntra gärna landets husägare att tilläggsisolera mer. Men stimulera samtidigt att sådana och andra energieffektiviseringsåtgärder kommer till stånd!

Så visionslöst, Sverige!

I EU har man målet och visionen klar för sig. Alla nya byggnader ska vara nära noll-energi-byggnader senast 2021. Nu läser jag i Byggindustrin att de två viktigaste svenska myndigheterna, Energimyndigheten och Boverket, inte ställer upp på detta EU-direktiv. I trötta uttalanden förklarar man att det inte går, de verkar helt krasst tycka att det blir för jobbigt! Att halvera energikraven jämfört med dagens byggregler räcker gott, menar man.

– Vi har bedömt att det är en tillräckligt tuff utmaning, säger Tomas Berggren, handläggare på Energimyndigheten, till Byggindustrin.

Det är så visionslöst. Vart tog entusiasmen, engagemanget och tron på ett nytt, hållbart samhälle vägen? Vad såväl branschen som medborgarna som ska bo i framtidens hus nu behöver är visioner och signaler som visar på en framtidstro att vi kan klara klimatmålen.

Och så ouppnåeligt är sannerligen inte EU:s direktiv. Tekniken är beprövad och finns här och nu. Passivhusen sparar dessutom inte bara energi. Med filtrerad inomhusluft höjs kvaliteten på inomhusklimatet betydligt, vilket är en högst angelägen faktor i en tid då allergier och astma bara ökar och nått status av ett folkhälsoproblem.

Boverket verkar helt ha gett upp. Till och med det trötta målet att bara drygt halvera energikraven ser man mest som en vision.

– Vi får se om det går att sänka så mycket, säger Nikolaj Tolstoy till Byggindustrin.

Hustrun till en bekant till mig åker till New York om ett par veckor för att springa det klassiska maraton-loppet. Tror Tolstoy och Berggren att hon ställer upp vid startlinjen med inställningen ”vi får se om jag orkar ta mig tillbaka till Manhattan”?

Punkt i debatten om marginalel

Jag har hamnat i en debatt om marginalel med Veidekkes teknik- och miljöchef Johnny Kellner, både via Swedisolbloggen och tidningen VVS-forum. I Kellners senaste replik lyckas han med konststycket att vända våra argument mot oss. Eller rättare sagt – han lyckas inte alls. Han slår triumferande fast att ”vid drift gäller värdering efter den el man köper”. Jamen grattis Johnny, då är vi ju överens. Du lade möjligen inte märke till min rubrik: ”Marginalel kan vara förnybar och grön”. Det vill säga ett annat sätt att uttrycka samma sak.

Vi är faktiskt överens om det mesta. Det vi vänder oss mot är Kellners generaliserande resonemang som säger att fjärrvärme alltid är miljövänlig och att tillkommande el alltid är smutsig. Det beror helt på hur den är producerad, vilket gäller även fjärrvärme.

Slutligen vill jag gratulera Veidekke till det kloka och framåtsyftande beslutet att bygga så energieffektiva byggnader som Johnny Kellner beskriver - 40 procent energieffektivare än vad dagens BBR föreskriver, oavsett vilket värmesystem som kommer att användas. Detta är det väsentliga. Vi kan träta om marginalelseffekter, men de kommer se helt annorlunda ut snabbare än vi anar. Därför är det här i ett längre perspektiv en ganska ointressant debatt, som vi härmed betraktar som avslutad.

Passivhus blir EU-standard 2020 – är byggbranschen förberedd?

Passivhus blir EU-standard 2020 – är byggbranschen förberedd?

Europaparlamentet röstade den 19 maj igenom en ny lag om energisnåla hus. Från och med slutet av 2020 måste alla nya hus vara ”nästan nollenergibyggnader” och till stor del nyttja förnybar energi.

Det är nu upp till varje medlemsland att själv vidta åtgärder för att se till att nybyggda hus svarar mot de nya kraven. Det betyder att vi kommer att få en svensk tolkning av beslutet med helt nya byggregler. Vi kan inte tolka begreppet ”nästan nollenergibyggnader” på annat sätt än att EU avser att driva igenom passivhus som byggstandard.

Det här innebär inget mindre än ett paradigmskifte inom byggbranschen, en revolution i metodik och kvalitetssäkring som kommer att förändra branschen i grunden. Med tanke på att detta beslut har förbigåtts i media och debatt med häpnadsväckande tystnad och ointresse kan man fråga sig om branschen inser vidden och konsekvenserna av beslutet. Framför allt måste prefab-industrin och småhustillverkarna redan nu börja ställa om sin produktion.

Det är en dramatisk förändring att gå från ett traditionellt byggande utifrån samma grundkonstruktion man alltid använt för att bygga hus, till att ha passivhusstandard som grundkrav. Isolering, täthet, värmeåtervinning, ventilation med mera måste fungera tillsammans och vara rätt dimensionerad och utförd.

Byggnaden måste exempelvis provtryckas, ett moment som i stort sett är något helt nytt för byggbranschen. Erfarenheterna av passivhusbyggen visar att kvalitetssäkringen måste lyftas till helt nya nivåer om byggnaden ska klara provtryckningen. Och om den inte klarar en provtryckning fungerar inte det energisnåla värmesystemet som det ska. Om detta nonchaleras kan det få omfattande juridiska efterspel.

Vem ska ansvara för och kontrollera denna kvalitet? Av politiska skäl förde man över kvalitetskontrollen från kommunala besiktningsmän till branschen själv, så kallad egenkontroll, för cirka 15 år sedan. Med de nya och betydligt strängare myndighetskrav som kommer att följa av Europaparlamentets beslut i maj, krävs ett helt nytt kontroll- och kvalitetssystem.

Hur har byggbranschen, framför allt småhustillverkarna, tänkt att leva upp till dessa nya kvalitetskrav inom tio år? Tio år går fort, och de som redan har varit lyhörda och börjat ställa om sin produktion mot passivhusstandard kommer att ha ett stort försprång. Vad Europaparlamentet i praktiken har gjort med sitt beslut är att ha skapat en ny marknad som hittills i Sverige endast har funnits hos fåtalet pionjärer. Nya marknader innebär som bekant nya affärsmöjligheter.

EU kommer knappast att acceptera att medlemsländerna väntar till sista minuten med att införa nya regler. Sverige har en tradition att ta EU-direktiv och lagar på största allvar, så branschen måste räkna med att snabbt kunna ställa om. Det handlar om konstruktion, rutiner, juridik och inte minst kompetenshöjning och –försörjning. Med andra ord ett paradigmskifte – men är branschen förberedd?

Rödgrön satsning på miljonprogrammet: Kortsiktig, otillräcklig och visionslös

De rödgröna saknar en långsiktig strategi och vision i vårens skuggbudget när det gäller klimatarbetet. Det utökade ROT-avdraget för att renovera miljonprogrammet räcker bara för att möta en bråkdel av behovet. 15 miljoner kvadratmeter boyta måste renoveras varje år fram till 2050 för att vi ska nå klimatmålen. I det perspektivet framstår fyra miljarder kronor på två år som en droppe i havet.

Istället för att prioritera resurser dit de gör mest nytta, präglas de rödgrönas klimatsatsning i budgeten av kortsiktigt tänkande och utdelande av pengar till olika ofullständiga ändamål. Två exempel på denna avsaknad av strategi och vision:

1) Ett utökat ROT-avdrag med klimatprofil för fastighetsägare för att stimulera renovering av miljonprogrammets bostäder. Här avsätter man fyra miljarder på två år, men avdraget kommer bara att finnas ”så länge det behövs för att bekämpa jobbkrisen”. Att det behövs på lång sikt för att bekämpa klimatkrisen tar man inte hänsyn till.

2) En järnvägssatsning på två höghastighetsbanor, Borås-Göteborg samt Stockholm-Linköping. 55 miljarder avsätts till ”strategiska järnvägsprojekt”. Hur stor del som ska gå till dessa korta sträckor med högst begränsad nytta framgår inte.

Höghastighetståg i all ära, det kan vara en del av lösningen. Men vi befinner oss i en tid av prioriteringar där vi måste välja att satsa på de viktigaste åtgärderna.

Det förnuftigaste är att börja med de åtgärder som kostar minst att genomföra och som samtidigt ger stor effekt på utsläppen av växthusgaser. Höghastighetståg kostar mycket och bör i det här läget inte vara det vi först satsar på.

Konsultfirman McKinsey har identifierat renovering och energieffektivisering av byggnader som en av de åtgärder som är mest kostnadseffektiv. Alltså vore det klokt att börja där. Därför är det också bra att oppositionen uppmärksammar de enorma behoven av renovering av miljonprogrammets bostäder. Men ambitionsnivån är alldeles för låg, man verkar inte ha insett vidden av problemet.

Avdraget är villkorat en minskad energianvändning med 30 procent. Enligt Arne Elmroth, professor i byggnadsfysik, måste energianvändningen halveras i hela det befintliga byggnadsbeståndet, vilket betyder 15 miljoner kvadratmeter varje år fram till 2050 om vi ska nå klimatmålen. Detta kräver en mycket större satsning.

Vi menar såklart inte att staten ska gå in och betala hela upprustningen. Men för bästa lönsamhet måste de energieffektiviserande åtgärderna göras när fastigheten av andra skäl ändå behöver renoveras, och då hela vägen till en halvering av energibehovet. Då kan man inte ha tvååriga planer, det krävs snarare ett upplägg som stimulerar näringen i 40 år framåt.

Vår slutsats är att det krävs mer pengar för att stimulera renovering av våra befintliga byggnader och att en bred parlamentarisk överenskommelse nås utifrån en gemensam långsiktig strategi och vision.

Nu måste rörslöseriet och dess hälsorisker stoppas!

Ibland är det skönt att få säga ”Vad var det vi sa!”. Det kan vi nu. Energimyndigheten har genomfört en undersökning som bekräftar en tidigare undersökning Swedisol har genomfört: Genom att isolera rören rätt i en byggnad kan man minska energiförlusterna med 85 procent. Ett flerfamiljshus med fyra trapphus kan på så sätt sänka sin energikostnad med 63 000 kronor om året.

Det här undersökte vi redan för ett par år sedan och kunde konstatera att rörisoleringen i Sverige många gånger är usel. Och det handlar inte bara om energislöseri och dålig ekonomi. I värsta fall kan dålig rörisolering sprida sjukdomen legionella, genom att dåligt isolerade varmvattenrör värmer upp kallvattnet i närliggande rör. Samtidigt sjunker temperaturen på varmvattnet. Då kan du få en situation där legionellan trivs i både varm- och kallvattnet.
Vi tog bilder med värmekamera som avslöjar att den bristande isoleringen kan vara rent hälsofarlig. Det är helt enkelt oacceptabelt.

Ett problem vi tidigare har hävdat är att Boverkets byggregler för isolering av rör är alldeles för otydliga. Nu måste vi få tydliga och skarpa byggregler från Boverket. Rörslöseriet och de hälsorisker som följer måste helt enkelt stoppas!
Läs gärna broschyren ”Kan man se det som inte syns?”. Där finns ännu fler bilder och exempel. Du kan ladda ned eller beställa den på www.swedisol.se.

Läs mer om Energimyndighetens undersökning här

Vilket är störst, 26 eller 65?

Sveriges Television verkar ha svårt att skilja på begrepp och siffror. I förra veckan redovisade Rapport en undersökning från Sifo, beställd av Sveriges Basindustrier, om kärnkraftens betydelse för jobben och klimatet. Helt okritiskt förmedlades budskapet att svenska folket anser att kärnkraften är den viktigaste energikällan för jobben och klimatet.

26 procent anser kärnkraften vara viktigast, rapporterar SVT. Tvåa var enligt undersökningen vindkraft med 21 procent, trea vattenkraft med 18 procent, fyra solenergi med 14 procent, därefter biobränslen med tolv procent och…

Men vänta nu ett ögonblick. Alla dessa efterföljande energikällor brukar vi faktiskt med ett ord benämna förnybar energi. Det är rimligen inte intressant att se på varje enskild variant av de förnybara energikällorna vid en sådan här jämförelse.

Den mest relevanta redovisningen av undersökningen måste med andra ord vara att svenska folket anser att den överlägset viktigaste energikällan för jobb och klimat är förnybar energi: 65 procent är av den uppfattningen. Kärnkraften kommer långt efter med sina 26 procent…

Så kan det gå när media helt okritiskt sväljer betet från sluga lobbyister.

Själv anser jag med bestämdhet att energieffektivisering är den i särklass viktigaste ”energikällan” för både jobb och klimat! Undrar hur många procent som hade rankat detta enkla medel som viktigast om de fått chansen att välja det alternativet?