Jag har hamnat i en debatt om marginalel med Veidekkes teknik- och miljöchef Johnny Kellner, både via Swedisolbloggen och tidningen VVS-forum. I Kellners senaste replik lyckas han med konststycket att vända våra argument mot oss. Eller rättare sagt – han lyckas inte alls. Han slår triumferande fast att ”vid drift gäller värdering efter den el man köper”. Jamen grattis Johnny, då är vi ju överens. Du lade möjligen inte märke till min rubrik: ”Marginalel kan vara förnybar och grön”. Det vill säga ett annat sätt att uttrycka samma sak.
Vi är faktiskt överens om det mesta. Det vi vänder oss mot är Kellners generaliserande resonemang som säger att fjärrvärme alltid är miljövänlig och att tillkommande el alltid är smutsig. Det beror helt på hur den är producerad, vilket gäller även fjärrvärme.
Slutligen vill jag gratulera Veidekke till det kloka och framåtsyftande beslutet att bygga så energieffektiva byggnader som Johnny Kellner beskriver - 40 procent energieffektivare än vad dagens BBR föreskriver, oavsett vilket värmesystem som kommer att användas. Detta är det väsentliga. Vi kan träta om marginalelseffekter, men de kommer se helt annorlunda ut snabbare än vi anar. Därför är det här i ett längre perspektiv en ganska ointressant debatt, som vi härmed betraktar som avslutad.
14 juni 2010
10 juni 2010
Passivhus blir EU-standard 2020 – är byggbranschen förberedd?
Passivhus blir EU-standard 2020 – är byggbranschen förberedd?
Europaparlamentet röstade den 19 maj igenom en ny lag om energisnåla hus. Från och med slutet av 2020 måste alla nya hus vara ”nästan nollenergibyggnader” och till stor del nyttja förnybar energi.
Det är nu upp till varje medlemsland att själv vidta åtgärder för att se till att nybyggda hus svarar mot de nya kraven. Det betyder att vi kommer att få en svensk tolkning av beslutet med helt nya byggregler. Vi kan inte tolka begreppet ”nästan nollenergibyggnader” på annat sätt än att EU avser att driva igenom passivhus som byggstandard.
Det här innebär inget mindre än ett paradigmskifte inom byggbranschen, en revolution i metodik och kvalitetssäkring som kommer att förändra branschen i grunden. Med tanke på att detta beslut har förbigåtts i media och debatt med häpnadsväckande tystnad och ointresse kan man fråga sig om branschen inser vidden och konsekvenserna av beslutet. Framför allt måste prefab-industrin och småhustillverkarna redan nu börja ställa om sin produktion.
Det är en dramatisk förändring att gå från ett traditionellt byggande utifrån samma grundkonstruktion man alltid använt för att bygga hus, till att ha passivhusstandard som grundkrav. Isolering, täthet, värmeåtervinning, ventilation med mera måste fungera tillsammans och vara rätt dimensionerad och utförd.
Byggnaden måste exempelvis provtryckas, ett moment som i stort sett är något helt nytt för byggbranschen. Erfarenheterna av passivhusbyggen visar att kvalitetssäkringen måste lyftas till helt nya nivåer om byggnaden ska klara provtryckningen. Och om den inte klarar en provtryckning fungerar inte det energisnåla värmesystemet som det ska. Om detta nonchaleras kan det få omfattande juridiska efterspel.
Vem ska ansvara för och kontrollera denna kvalitet? Av politiska skäl förde man över kvalitetskontrollen från kommunala besiktningsmän till branschen själv, så kallad egenkontroll, för cirka 15 år sedan. Med de nya och betydligt strängare myndighetskrav som kommer att följa av Europaparlamentets beslut i maj, krävs ett helt nytt kontroll- och kvalitetssystem.
Hur har byggbranschen, framför allt småhustillverkarna, tänkt att leva upp till dessa nya kvalitetskrav inom tio år? Tio år går fort, och de som redan har varit lyhörda och börjat ställa om sin produktion mot passivhusstandard kommer att ha ett stort försprång. Vad Europaparlamentet i praktiken har gjort med sitt beslut är att ha skapat en ny marknad som hittills i Sverige endast har funnits hos fåtalet pionjärer. Nya marknader innebär som bekant nya affärsmöjligheter.
EU kommer knappast att acceptera att medlemsländerna väntar till sista minuten med att införa nya regler. Sverige har en tradition att ta EU-direktiv och lagar på största allvar, så branschen måste räkna med att snabbt kunna ställa om. Det handlar om konstruktion, rutiner, juridik och inte minst kompetenshöjning och –försörjning. Med andra ord ett paradigmskifte – men är branschen förberedd?
Europaparlamentet röstade den 19 maj igenom en ny lag om energisnåla hus. Från och med slutet av 2020 måste alla nya hus vara ”nästan nollenergibyggnader” och till stor del nyttja förnybar energi.
Det är nu upp till varje medlemsland att själv vidta åtgärder för att se till att nybyggda hus svarar mot de nya kraven. Det betyder att vi kommer att få en svensk tolkning av beslutet med helt nya byggregler. Vi kan inte tolka begreppet ”nästan nollenergibyggnader” på annat sätt än att EU avser att driva igenom passivhus som byggstandard.
Det här innebär inget mindre än ett paradigmskifte inom byggbranschen, en revolution i metodik och kvalitetssäkring som kommer att förändra branschen i grunden. Med tanke på att detta beslut har förbigåtts i media och debatt med häpnadsväckande tystnad och ointresse kan man fråga sig om branschen inser vidden och konsekvenserna av beslutet. Framför allt måste prefab-industrin och småhustillverkarna redan nu börja ställa om sin produktion.
Det är en dramatisk förändring att gå från ett traditionellt byggande utifrån samma grundkonstruktion man alltid använt för att bygga hus, till att ha passivhusstandard som grundkrav. Isolering, täthet, värmeåtervinning, ventilation med mera måste fungera tillsammans och vara rätt dimensionerad och utförd.
Byggnaden måste exempelvis provtryckas, ett moment som i stort sett är något helt nytt för byggbranschen. Erfarenheterna av passivhusbyggen visar att kvalitetssäkringen måste lyftas till helt nya nivåer om byggnaden ska klara provtryckningen. Och om den inte klarar en provtryckning fungerar inte det energisnåla värmesystemet som det ska. Om detta nonchaleras kan det få omfattande juridiska efterspel.
Vem ska ansvara för och kontrollera denna kvalitet? Av politiska skäl förde man över kvalitetskontrollen från kommunala besiktningsmän till branschen själv, så kallad egenkontroll, för cirka 15 år sedan. Med de nya och betydligt strängare myndighetskrav som kommer att följa av Europaparlamentets beslut i maj, krävs ett helt nytt kontroll- och kvalitetssystem.
Hur har byggbranschen, framför allt småhustillverkarna, tänkt att leva upp till dessa nya kvalitetskrav inom tio år? Tio år går fort, och de som redan har varit lyhörda och börjat ställa om sin produktion mot passivhusstandard kommer att ha ett stort försprång. Vad Europaparlamentet i praktiken har gjort med sitt beslut är att ha skapat en ny marknad som hittills i Sverige endast har funnits hos fåtalet pionjärer. Nya marknader innebär som bekant nya affärsmöjligheter.
EU kommer knappast att acceptera att medlemsländerna väntar till sista minuten med att införa nya regler. Sverige har en tradition att ta EU-direktiv och lagar på största allvar, så branschen måste räkna med att snabbt kunna ställa om. Det handlar om konstruktion, rutiner, juridik och inte minst kompetenshöjning och –försörjning. Med andra ord ett paradigmskifte – men är branschen förberedd?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
